A.D. - Anno Domini, Herrens år. Det är titeln på en tilltänkt CGI-film som handlar om, just det - zombier. Det har precis dykt upp en trailer om projektet på Youtube och jag tänkte helt enkelt att ni skulle få se den här också.

Haylar Garcia som skriver manuset till en långfilm, som kanske eller kanske inte blir av, pratar om den som zombiefilmernas Independence Day och satsar zombiekrutet på att göra en storbudgetfilm som alltså ska tilltala typ alla. Sånt kan ju gå som det vill - men visst ser det snyggt ut (även om det kanske känns liiite som en filmsekvens i ett dataspel. Fast så är det ju bara en promotionteaser också...).

Jag undrar bara om det där skriket zombien utstöter är kommunikation med de andra odöda eller bara ett skrick som lockar dem till sig. Jag hoppas på det sista men tror på det första. Zombier med flockmentalitet är inte lika kul som zombier utan mentalitet överhuvudtaget...

Nåja, teasern då:

Ja, det är ju inte precis Disney i alla fall ;-)

på återlevande!

astarot

Jippie!

Ännu en zombievandringsvideo från Umeå. Minus 18 grader och en strålande vinterdag i slutet av januari - trodde ett tag med tanke på kylan att det bara skulle bli de närmast sörjande men uppslutningen var helt okej. Det gick aningen fortare än sommarvandringarna, men det är också helt förståeligt med kölden bitande i kinderna. Sjukt kul att ni var där i alla fall!! (Nästa år hoppas vi på minus 28, eller hur?)

Just snö har annars blivit något av en modefluga.. kanske en nervös nostalgisk ryckning med tanke på att vi, på grund av temperaturhöjningar, kanske inte kommer att ha så mycket snö i framtiden. Då kan man titta tillbaka på Död Snö, Frostbiten, 30 Days of Night, Kallt Byte och just den här videon:

Tack till tusen Fredrik för videon! Och tack Brottsvåg! för musiken ;-)

På återlevande!
astarot

Som en liten försmak, eller eftersmak, till vad som förmodligen var världens kallaste zombie walk har jag i väntan på att jag orkar ta mig i kragen och ladda in bilderna i datorn snott de här bilderna från Daniel Elmå.

Denna zombie walk utspelade sig den 30/1 2010 (på min sons födelsedag och allt) när jag hade sista dagen öppen i butiken Blodröd. Minus 18 grader gör dessa gossar och jäntor till riktiga hjältar i mina ögon! Det kommer att komma fler bilder + en film så småningom men nu njuter vi av de här ögonblicken!

Jag säger det igen! -18 grader!!!

På omlevande!

astarot

Tjohoooo!! Kung! Geni! Helvete! Superlativen tar knappt slut! Här har man precis avslutat bok 4 i Kirkmans utomordentligt bra zombieserie The Walking Dead så landar nyheten om att Frank Darabont (The Shawshank Redemption/The Mist) både skriver och ska regissera pilotavsnittet i den nya serien The Walking Dead. Förutom Romero känns det som att valet inte kunde bli bättre. Och det känns faktiskt som att det satsas från bolaget AMC:s sida.

Jag brukar inte vara nån nyhetssajt, men vissa nyheter kan man bara inte låta bli att jubla ut över världen! Så här skriver Vareity:

AMC is venturing into zombie-drama territory with multi-hyphenate Frank Darabont.

Cabler is close to finalizing one of the richest development deals ever with Darabont to write and direct a series adaptation of the Image Comics graphic novel series "The Walking Dead," penned by Robert Kirkman. Gale Anne Hurd of Valhalla Motion Pictures and David Alpert of Circle of Confusion are also on board to exec produce.

Project is set among a group of zombie survivors of an apocalypse who are led by a police officer, Rick Grimes, in search of a safe place to live. Numerous editions of the "Walking Dead" graphic novels have been published since 2003.

Joel Stillerman, AMC's senior veep of programming, production and original content, said the project appealed to the cabler because of "the quality of the storytelling" in Kirkman's work. The series will stay faithful to the tone of the original novels, he said.

"This is not about zombies popping out of closets," Stillerman said. "This is a story about survival, and the dynamics of what happens when a group is forced to survive under these circumstances. The world (in 'Walking Dead') is portrayed in a smart, sophisticated way."

Stillerman noted that the cabler's annual "Fear Fest" movie showcase around Halloween is one of AMC's most popular programming events of the year. "We've got an audience that loves this kind of material," he said.

Darabont and Hurd pitched the project to AMC and several other outlets. There is no studio attached yet. The duo's involvement made the project a must-have for the cabler, Stillerman said. "These are two world-class filmmakers who are also brilliant storytellers with experience in the fantasy genre," he said.

Erkänn! Det här kan bli tevehistoria!

på omlevande

astarot

Dags att göra Umeås gator osäkra för de levande. I och med att jag lägger ner skräckbutiken Blodröd så arrangeras återigen en zombie walk. Den här gången mitt i vintern för den där äkta norrländska känslan. Förhoppningsvis blir det inte svidande kallt men själva grejen öppnar ju för mer vintriga typer av zombier vilket kan ge en extra liten effekt - i vilket fall som helst vet vi ju att blod på snö är ganska så tjusigt.

Vandringen startar den här gången i Rådhusparken 13:00 den 30 januari för att stapplande ta sig till Blodröd där det förhoppningsvis finns någonting med kroppsvärme att förfriska sig med. Samtidigt pågår en liten realisation av utvalda prylar i butiken - så sista helgen i januari är alltså Umeå the place to be.

Visst syns vi då? För den som har [Leather]Facebook finns det en snajdig grupp att gå med i här.

på återlevande

astarot

Ja, hörrni, jag vet hur det känns att inte kunna spela Dead Rising eller andra fräna zombiespel på fräna konsoer. Så som en liten kompensation för förra inlägget presenterar jag helt sonika ett liknande flashspel. Det kanske inte är lika, men det går ut på att ta sig från 20:e våningen ner till den första via sparkar och slag. Du spelar värsta nörden på fyllan med ett tempo hämtat från Matrix. Lättstyrt så det förslår ger jag den här actionrökaren sisådär tre fyra stycket illaluktande zombier i betyg.... Eftersom man kan barnanpassa genom att välja splattret blodigt eller som godis blir det självklart en fyra. Och eftersom jag också är en barnvänlig figur blev det godisregn på bilden där uppe... Finns inte så mycket mer att säga.. spela...

Zombie Exploder

Play Free Online Games - ArcadeWild.com

På omlevande för bövelen!

astarot

Ja,ja, jag vet att det gått oförskämt många dagar sedan sist. Jag hänvisar allt till extrem tidsbrist och överhettning på andra plan. Hemma med sjuka barn får jag således en lucka som fylls med

Dead Rising: Chop Till You Drop

Wii-spel av Capcom

jag blev duktigt jävla avundsjuk på alla X-Box-spelare som satt och nötte Dead Rising när det begav sig (även om jag visste att jag aldrig skulle hinna spela dataspel). Nu när jag fixat en Wii till hushållet införskaffades såklart de zombierelaterade spel som finns och Dead Rising: Chop Till You Drop låg högt på önskelistan. Jag har inte spelat x-box-versionen och tänker därför inte jämföra, förutom titeln då - för visst låter det aningen coolare med den här undertiteln?

Nåjo. En liten stad i USA har blivit avspärrad och ingen kommer varken ut eller in - förutom vår hjälte Frank. Frank är en frilandsfotograf som tror att han har värsta scoopet på gång och lyckas flyga sig in för att landa mitt i ett köpcentrum a la Dawn of the Dead. Väl inne upptäcker han att det är zombieepedemi på gång såväl som en konspiration som han blir mer och mer involverad i. Genom småuppdrag utvecklar sig storyn allteftersom medan allt som ligger på golvet eller lite varstans kan användas som vapen: gräsklippare, spadar, stekpannor, kuddar. Och det är väl egentligen spelets behållning. 1000 sätt att döda zombier på, mer än så kan man väl inte begära?

Jag tycker Frank är för dryg och mysteriet för ointressant så allt fokus riktar sig på zombieslakt (och att rädda folk). Spelplanen är ovanligt fri - så även om man fått ett uppdrag kan man lubba omkring lite varstans på vägen mot målet och zombierna är härligt långsamma så de går att springa förbi om de inte är alltför många. Det känns helt enkelt som att spela Romeros Dawn of the Dead även om jag än så länge saknar Hare Krishna-zombien...

I början var styrningen lite obekväm men efter några olika vapen börjar man ganska snabbt lära sig och snart är det riktigt skön känsla i spelet. Antagligen är grafiken sämre än originalspelet men som vanligt uppväger nog spelkänslan - i alla fall för mig som fortfarande tycker att typ Last Ninja är höjden av skönhet.

På återlevande!

astarot

Inga konster, vi går rakt på sak. Låt oss helt enkelt återuppväcka årtiondets bästa zombiefilmer i ingen ordning alls:

Shaun of the Dead (2004)

[REC] (2007)

Dawn of the Dead (Remake) (2004)

Zombieland (2009)

Död Snö (2009)

28 Days Later (2002)

Versus (2000)

Deadgirl (2008)

Land of the Dead (2005)

Dead Meat (2003)

Tyvärr(?) har zombien, som ni märker, mest förvandlats från det geniala bottenskrapet av våldsam skräck till komiskt allmängods. Jag brukar säga att jag inte gillar zombiekomedier men får erkänna mig besegrad, av mig själv. Fido (2006) var också väldigt nära att komma med på listan. Har jag glömt nån? Är du arg?

på omlevande & gore nytt år!

astarot

Genom åratal av forskning i fenomenet Jultomten (eller var det zombien?) så kan jag idag, som en julklapp, presentera häpnadsväckande fakta om ursprunget till vår tomte. Allt det där krafset om ett läskedrycksföretag, tyska folksägner eller inhemska myter är bara...just det - en myt. Och för alla som vet att Sankt Nikolas liksom utgör en av grundhistorierna är något på spåren. Men vad ni kanske inte visste är att Nikolas är inblandad i en av historiens mest dokumenterade zombiehändelser. Likt Baron Samedi eller Jesus hade han nämligen makt över liv och död - en av historierna går som följer:

En slaktare i Frankrike får syn på tre rikemanspojkar på väg till en religiös skola (precis så fromma var de!). Han och frugan kidnappar, rånar, knivmördar, styckar och kokar dem till stuvning. Nikolas - som är kristen ut i fingerspetsarna (så till den grad att det första han gjorde när han föddes var att falla på knä och be till Gud) - upptäcker det hela och återupplivar pojkarna. Från stuvningsbitar till odöda barn alltså.

Vad som hände med barnen förtäljer inte riktigt historien. Däremot finns här mystiska samband som knappast är tillfälligheter. Denna historia utspelade sig tidigt på 1100-talet och finns nedtecknad från ca år 1150. Och man brukar säga att världen drabbats av pandemier sedan just 1100-talet. Det finns förvisso bevis om pandemier tidigare än det men som vi alla vet var knappast Nikolas den förste att uppväcka de döda heller. Eftersom källorna till allt det här oftast kommer ur kyrkoböcker har såklart alla spår av odöd aktivitet censurerats och totalförbjudits likt en Fulcifilm på Biografbyrån under 1980-talet.

Den där slaktaren fick i alla fall som straff att bli Nikolas medhjälpare och går under namnet Le Père Fouettard.  Så när reinkarnationen av sankt Nikolas närmar sig era barn i år kan ni tänka på att paketöverräckandet må vara ett uttryck av överkonsumtion, men också en stark symbol för den största klappen av alla - återliv. Julafton har alltså ännu en koppling till zombiemytologin: två av dess huvudgestalter har återupplivat de döda varav en själv återuppstått. Nu vågar jag inte gräva mer i det här. Det kan ju likt Da Vinci-koden få oanade konsekvenser..

På omlevande

astarot

Jag sitter just nu och testkör en låst betaversion av Zombie Pandemic som ska bli ett öppet PPBG (persistent browser based game) ungefär som Urban Dead. Poängen är att man tillsammans med andra spelare ska överleva i en stad övertagen av zombier - smittade av något slags virus. Såklart har militären låst staden och det är upp till oss att klara detta nya hårda liv. I början vaknar du upp som mannen  (eller kvinnan om man valt det) utan minne och måste via en adresslapp i fickan ta dig vidare.

Vid en första anblick verkar den här testversionen helt okej, men något sämre än till exempel jämförelsen Urban Dead. När man spelat ett tag uppenbarar sig däremot en något bättre historia med uppdrag och sidohandlingar. Jag tycker också att det är rätt fränt att det sker i relativ realtid. Uppdrag, eller träningsmoment man tar på sig att utföra i en timme tar således - en timme. Just nu håller min karaktär på att öva sig i prickskytte. Sen är kampmomentet i Zombie Pandemic betydligt mer grafiskt och tillför ett spänningsmoment med att man har olika räckvidd på olika vapen. Så man måste flytta sig närmare för att skjuta 9mm:ern medan zombien såklart också vill komma åt en med sina labbar.

Andra grejer man kan göra i spelet är till exempel:

- rädda andra överlevare

- ta uppdrag för att bli bättre

- träna

- samla förnödenheter

- bygg barrikader, fällor

- samla in zombier och utför experiment för att hitta ett botemedel

- gå med i en grupp överlevare, skapa en egen och hjälp varandra. Eller skit i det och bli din egen bad guy och plundra & döda....om du vill vara taskig.

- tyvärr verkar man inte kunna vara zombie :-(

Som sagt är det fortfarande en testversion och jag väntar tills buggarna är klara innan jag sätter betyg..

På omlevande då!

astarot

Håll i hatten alltså..(ber om ursäkt om jag verkar lite upprörd - men du förstår snart varför).

Deadgirl

Regi: Marcel Sarmiento & Gadi Harel

Medverkande: Jenny Spain, Shiloh Fernandez, Noah Segan m.fl.

De två tonårskillarna J.T. och Rickie lattjar omkring i ett övergivet gammalt hus. Nere i källaren finns en dörr och vad gör man om man hittar en dörr, som det dessutom står en massa bråte framför? Man öppnar den såklart. Till grabbarnas stora förvåning och åtminstone Rickies olust ligger en kvinna fastspänd på en brits – naken. Rickie vill genast kontakta polisen men J.T. Har något annat i tankarna. Efter en del ”om” och lite ”men” låter Rickie bli att ringa och J.T. lyckas döda tjejen tre gånger men hon vaknar till liv varje gång. Eftersom hon ändå ligger där odöd och naken tycker J.T. att de lika gärna kan behålla henne som sexslav. Rickie avskyr idén och J.T. men ger situationen ändå sitt tysta medgivande och snart drar J.T. dit lite fler killar...

Ja såhär håller det på. Insprängt i allt det här jävla svineriet pågår också en slags kärlekshistoria där Rickie suktar efter JoAnn. Hela filmens poäng handlar alltså om manlig sexualitet och den där tanken vi som samhälle bär på att män skulle vara slav under sina egna drifter – ni vet att man inte skulle kunna tänka så fort blodet rusar till de nedre regionerna. Nu är det ju rätt tillspetsat att ha en zombie som sexslav men det gör faktiskt poängen desto större. Hur många gruppvåldtäkter har man inte läst om där det liksom mest handlar om nån manlighetstävling och aldrig om kvinnan de torterar – för det här handlar inte om sex, utan om ren och skär maktutövning. I ett samhälle där kvinnor behandlas som ägodelar – något för män att beskydda och slåss om – kan de snabbt också förvandlas till objekt. Saker att äga, förnedra och våldta. Nu är ju inte alla män svin – men som samhällsvarelser är vi fan det.

Nåjo. Det här är alltså, i mina ögon, en rejäl käftsmäll och faktiskt diskussion om våldtäktens problematik. Alla gliringar om att ”vara en riktig man”, att inte vara bög, att ta för sig känns igen från verkliga våldtäktsfall där det inte varit ett zombieoffer utan en helt vanlig tjej. Apropå zombieoffer så är filmens stora behållning Jenny Spain, i rollen som deadgirl, och hennes förmåga att uttrycka känslor utan att yttra ett enda ord. Jag skojar inte, likt klassiska stumfilmer eller Boris Karloffs Frankensteins Monster är det här subtilt skådespeleri på högsta jävla nivå.

Det är också geni att använda sig av en enda zombie istället för den där flocken vi är vana att se. Istället för att låta zombien representera ”massorna”, oss själva eller konsumtionskritik förvandlas zombien som sagt till ett objekt. Något för oss att konsumera och liknar alltså poänger Romero ville göra i både Land of the Dead och Diary of the Dead. I övrigt verkar det vara Romeros zombieregler som gäller för Deadgirl eftersom hon inte tycks kunna dö av vanligt våld och att hon verkar smitta via bett – men mer än så kanske jag inte ska säga om en av senare tids viktigaste och mest osmakliga zombierullar. Se den inte! Men trailern kanske:

På omlevande

astarot

Rob Zombie är tillbaka fast i lite annan skepnad nämligen den animerade sexploitationvåfflan

The Haunted World of El Superbeasto

Regi: Rob Zombie

Röster av: Tom Papa, Sheri Moon Zombie, Paul Giamatti, Brian Posehn m.fl.

Har du någonsin undrat hur det vore om Hanna Barbera gjorde politiskt inkorrekt våldssexploitation? Nej inte jag heller. Men då skulle det se ut så här. Dr. Satan är ett gammalt mobbingoffer som beslutat sig för att ta över världen. För att nå detta anspråkslösa mål måste han få tag i den perfekta bruden, med odjurets märke på rumpan... Det visar sig vara dunderstrippan Velvet von Black som är den tilltänkta bruden. För att stoppa det oheliga giftermålet måste alltså El Superbeasto återigen rädda världen.

Allt med El Superbeasto är totalt osmakligt och inkorrekt - och det är också hela filmens egentliga poäng. För vid sidan av otaliga filmreferenser, som oftast fungerar rätt bra - speciellt den där Carrie-rippoffen som till och med fått en egen sång! - är det här mobbingfilm av högsta klass. Vi ska ju "hålla" på mobbaren, superegot och sexisten El Superbeasto är det meningen.

För min smak andas det lite för mycket sexchock med El Superbeasto, det är liksom inte riktigt lika tabu med sex som när till exempel Fritz the Cat utkom. Nuförtiden har ju sex blivit mer inkorporerat i i mainstreamkulturen än någonsin. Men visst - det är ju tecknat och då kommer man undan med en hel del - till och med ett drag som att en flock råttor som sprutar ut ur anus...eller?

Nåjo. Att bara heta Rob Zombie och göra random filmer gör ju inte automatiskt att man hamnar på zombiebloggen. Tur då att Rob var smart nog att slänga in ett gäng nazizombier i handlingen. Suzie-X är nämligen jagad av dessa genom hela filmen eftersom hon snott fürherns huvud. Just inslaget med nazistzombierna är också filmens allra roligaste eftersom årets banalaste sång ackompanjerar eländet torrt kommenterande, typ: "varför behöver en zombie en scarf?". Ja lyssna själva. Geni!

På omlevande

astarot

Som alla vet vid det här laget ska Jane Austens gamla bok Stolthet & fördom som av Seth Grahame-Smith piffades upp med tvättäkta zombier även filmatiseras. Nu har äntligen huvudrollen som Mr Darcy-trånande zombiemördarproffset tillsatts av Natalie Portman, som också ska producera filmen.

Den här utökade versionen av en ung kvinnas på jakt efter kärlek, självständighet (och zombier) torde falla fler än Jane Austen-fansen i smaken och förhoppningsvis blir det en romantisk komedi i klass med Shaun of the Dead fast kanske med lite högre midja.

Filmen ska, förmodligen komma ut 2011 så mycket kan ju hända på vägen men jag tror att filmen kan bli bättre än boken. Boken är helt okej, men konceptet så mycket bättre. Och med Natalie Portman inblandad via sitt produktionsbolag HandsomeCharlie (som även ska producera nyinspelningen av Argentos Suspiria - lycka till med det) kan ju filmen faktiskt få lite budget också.

Den som (o)lever får se...

astarot

Max Brooks - världens främste zombieexpert är tillbaka, nu i illustrerad form.

Zombie Survival Guide: Recorded Attacks

Av: Max Brooks & Ibraim Roberson

Som idé är Recorded Attacks helt geni. Det är en antropologisk redogörelse för de zombieattacker mänskligheten råkat ut för genom historien. Från våra förfäders grottmålningar, genom egyptens mumier och romerska härar - ja, alla tider och alla kulturer har beskrivningar angående mötet med de odöda. Tur då att vi har Max Brooks och Ibraim Roberson som historielärare. För vill man förstå sin samtida zombielore är Recorded Attacks ett måste i hyllan. Det som är extra kul, och vad jag klagade lite på i recensionen av The Zombie Survival Guide, är att Brooks här faktiskt anstränger sig lite mer att ta fasta på kulturella särdrag i sina beskrivningar. Varför tror ni till exempel att man drog ut en bit av hjärnan i mumifieringsprocessen?

Problemet med Recorded Attacks är väl bara att den är svår att betrakta som en vanlig serieroman. Det är helt enkelt raka nedslag under vår historia med det gemensamma att alla berättar om zombiesmittan. Så som serie blir det bara en trea. Betraktar man däremot Recorded Attacks som främst en humoristisk (men våldsam) coffee table bok är den riktigt, riktigt bra - även om jag ibland faktiskt stör mig på Robersons illustrationer . Speciellt gäller det zombierna, de är förvisso ruttna och anskrämliga men samtidigt förvånande "rena". Det är som att huden, förutom på de ruttnade ställena inte alls blivit påverkad av det odöda tillståndet. Vad vet jag, men visst är det lite konstigt ändå att bara förfalla jävligt fläckvis?

Nåjo. Boken är riktigt kul att bläddra i och på samma sätt som Zombie Survival Guide blir det här utan tvekan en bok att återvända till och visa för kompisar. Köp den vettja...kan vara bästa julklappen till rätta personen.

på återlevande!
astarot

I dessa tider av nyinspelningar landar nu nyheten som en bomb i min mejlbox. Romeros klassiker ska vandra Wolverines väg och få lite bakgrundshistoria i 3D-animerade långfilmen Night of the Living Dead: Origins. Det handlar alltså inte om någon egentlig nyinspelning utan en slags utvidgad berättelse om den där natten när de döda började vandra - fast det hela började ju på dagen förstås.

De som ska spela rösterna till denna historia som Romero inte alls är inblandad i är bland andra Bill Moseley (som återvänder i rollen som Barbaras brorsa han ju spelade i Tom Savinis nyinspelning från 1990), Joe Pilato (från Dawn of the Dead spelar svinet Cooper) och Danielle Harris (från Rob Zombies Halloweenfilmer). Jag är lite förvånad att Bill Hinzman inte knutits till projektet - han brukar ju vara sugen på att utnyttja sin klassiska kyrkogårdszombie när tillfälle erbjuds.

Nå. Det här projektet ligger verkligen i sin linda så man får se åt vilket håll det går. Jag är ialla falla sugen på lite 3D-zombiefilm. Animerad eller inte (fast helst inte förstås). Regissör till det här är reklamaren Zebediah de Soto som påstår sig vilja skapa en expressionistisk look. Låter fränt men med tanke på att det är hans debut känns det väl ganska skakigt ändå. Och frågan är väl om vi verkligen vill , eller behöver, veta mer om personerna i Romeros klassiker. Men så länge det finns (o)liv finns det ju som bekant hopp.

på återlevande

astarot