Alla inlägg den 9 december 2007

Av astarot - 9 december 2007 19:54

Förvirrande och blodigt är egentligen de enda ord som behövs för att beskriva Fulcis andra zombiefilm, men det vore kanske för kortfattat även för


City of the Living Dead

Regi: Lucio Fulci, 1980

Medverkande: Katherine MacColl, Christopher George Carlo DeMejo m.fl

Betyg: 2


En präst irrar till synes förtvivlad på en kyrkogård i den lilla staden Dunwich. När han hänger sig i ett träd träder en uråldrig förbannelse i kraft och öppnar helvetets portar. Hela denna procedur bevittnar mediet Mary på en seans långt därifrån och hon avlider av skräck – trodde de ja, tills en journalist lyckas rädda henne från att bli levande begravd. Eller åtminstone lyckas rädda henne trots att han idiotiskt nog hugger en hacka rakt genom kistan ett flertal gånger. Tillsammans åker de sedan till Dunwich för att, innan allhelgona, bryta förbannelsen. Hur ska de klara sig mot de levande döda?


De levande döda är i den här tappningen någon form av spöken. De har nämligen, trots att de utan tvekan mestadels är kroppsliga, förmågan att teleportera sig och döda folk med tankekraft. Det senare använder de med yttersta effekt när en kvinna tas av daga genom att förmås spy ut sina inälvor i en ingående scen (se bilden ovan). I andra stunder verkar zombierna vara bundna av jordiska lagar när de traskar sådär långsamt som vi är vana att se dem medan de i nästa stund superhjältehoppar på sina offer. Sen dör de inte som folk heller. En zombie dör av ett järnrör i magen medan andra brinner upp när den odöda prästen besegras.


Som om det inte vore nog med odöda, telepatiska mordgalningar verkar världen ha vänts på ända när en likmasksstorm plötsligt sveper in i ett rum och över våra hjältar. Fulci har sagt i en intervju att skådisarna hade svårt att ha de där tusentals maskarna på kroppen. Inte så konstigt – det ser på riktigt råläbbigt ut och det är riktigt smockfult med maggots, det vill jag lova.


Jag blir inte klok på den här filmen. Vissa stunder är mörkt stämningsfulla för att plötsligt brytas av taffliga effekter medan påföljande scen uppvisar brutalt äckliga och synnerligen välgjorda sådana. Kanske hade filmen tjänat på att ha en tydligare historia istället för den här ursäkten till ramverk för att få filma våld. Inget fel med det egentligen, men visst hade det varit tusan så stämningsfullt att ta del av mer mytologi kring till exempel Book of Enoch? Det tycker i alla fall jag. Å andra sidan är det ju bara att kolla på The Beyond för att få det lystmätet, även om stringens kanske inte riktigt är honnörsordet där heller.


På återupplevelse

astarot



ANNONS

Presentation

Omröstning

Är deaditerna i Evil Dead-filmerna zombier?
 Jajjemensan!
 Absolut inte alls! De är ju demoner för tusan!
 Nja... jag vet inte... vad tycker du?

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2007 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ zombiebloggen med Blogkeen
Följ zombiebloggen med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se