Hej alla små odöda monster!

Jag tog och såg om Romeros Diary of the Dead igår efter att dels ha läst en snajdig recension i senaste numret av Video Watchdog (som alla utan någon som helst skam i kroppen borde prenumerera på!) och lyssnat på en gammal Fangoriaintervju med zombiefarfar på Fangoria Radio (som alla med blod på manschetten borde lyssna på!).

Den blir bättre vid ett återbesök faktiskt. Ungefär som att gå till doktorn igen efter att medicineringen tagit. Främst beror det såklart på att jag var beredd på skådespelarinsatserna som inte alls störde produktionen som vid en första visit.

Det finns några fantastiska scener i den här filmen och budskapet om den ständigt uppkopplade men frånkopplade generationen är på pricken. En snygg omstart av zombieepedemins gruvliga dagar är det och snart är det dags att se om den med kommentarspåret också. Första gången orkade jag nämligen inte höra hela - men nu är jag helpeppad.