Alla inlägg den 18 december 2009

Av astarot - 18 december 2009 11:52

 


Håll i hatten alltså..(ber om ursäkt om jag verkar lite upprörd - men du förstår snart varför).


Deadgirl

Regi: Marcel Sarmiento & Gadi Harel

Medverkande: Jenny Spain, Shiloh Fernandez, Noah Segan m.fl

   


De två tonårskillarna J.T och Rickie lattjar omkring i ett övergivet gammalt hus. Nere i källaren finns en dörr och vad gör man om man hittar en dörr, som det dessutom står en massa bråte framför? Man öppnar den såklart. Till grabbarnas stora förvåning och åtminstone Rickies olust ligger en kvinna fastspänd på en brits – naken. Rickie vill genast kontakta polisen men J.T Har något annat i tankarna. Efter en del ”om” och lite ”men” låter Rickie bli att ringa och J.T lyckas döda tjejen tre gånger men hon vaknar till liv varje gång. Eftersom hon ändå ligger där odöd och naken tycker J.T att de lika gärna kan behålla henne som sexslav. Rickie avskyr idén och J.T men ger situationen ändå sitt tysta medgivande och snart drar J.T dit lite fler killar...


Ja såhär håller det på. Insprängt i allt det här jävla svineriet pågår också en slags kärlekshistoria där Rickie suktar efter JoAnn. Hela filmens poäng handlar alltså om manlig sexualitet och den där tanken vi som samhälle bär på att män skulle vara slav under sina egna drifter – ni vet att man inte skulle kunna tänka så fort blodet rusar till de nedre regionerna. Nu är det ju rätt tillspetsat att ha en zombie som sexslav men det gör faktiskt poängen desto större. Hur många gruppvåldtäkter har man inte läst om där det liksom mest handlar om nån manlighetstävling och aldrig om kvinnan de torterar – för det här handlar inte om sex, utan om ren och skär maktutövning. I ett samhälle där kvinnor behandlas som ägodelar – något för män att beskydda och slåss om – kan de snabbt också förvandlas till objekt. Saker att äga, förnedra och våldta. Nu är ju inte alla män svin – men som samhällsvarelser är vi fan det.


Nåjo. Det här är alltså, i mina ögon, en rejäl käftsmäll och faktiskt diskussion om våldtäktens problematik. Alla gliringar om att ”vara en riktig man”, att inte vara bög, att ta för sig känns igen från verkliga våldtäktsfall där det inte varit ett zombieoffer utan en helt vanlig tjej. Apropå zombieoffer så är filmens stora behållning Jenny Spain, i rollen som deadgirl, och hennes förmåga att uttrycka känslor utan att yttra ett enda ord. Jag skojar inte, likt klassiska stumfilmer eller Boris Karloffs Frankensteins Monster är det här subtilt skådespeleri på högsta jävla nivå.


Det är också geni att använda sig av en enda zombie istället för den där flocken vi är vana att se. Istället för att låta zombien representera ”massorna”, oss själva eller konsumtionskritik förvandlas zombien som sagt till ett objekt. Något för oss att konsumera och liknar alltså poänger Romero ville göra i både Land of the Dead och Diary of the Dead. I övrigt verkar det vara Romeros zombieregler som gäller för Deadgirl eftersom hon inte tycks kunna dö av vanligt våld och att hon verkar smitta via bett – men mer än så kanske jag inte ska säga om en av senare tids viktigaste och mest osmakliga zombierullar. Se den inte! Men trailern kanske:




På omlevande

astarot


ANNONS

Presentation

Omröstning

Är deaditerna i Evil Dead-filmerna zombier?
 Jajjemensan!
 Absolut inte alls! De är ju demoner för tusan!
 Nja... jag vet inte... vad tycker du?

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ zombiebloggen med Blogkeen
Följ zombiebloggen med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se