Alltså. det är helt otroligt. En dataspelstrailer har orsakat rabalder och diskussioner världen över. Snacka om att utnyttja reklammediet till fullo. Trailern har egentligen knappt något med spelet att göra och visar hur en ung flicka i slow motion faller från ett fönster, baklänges. Det hela är inramningen för en tre minuters kortfilm som är mer gripande än nästan vilken familjefilm som helst. ja, förutom Lorenzos olja förstås. Trailern sätter dessutom exakt fingret på det underliggande temat i de flesta zombiehistorier, nämligen hur tragiskt zombiesmittan skulle drabba oss när vi blir anfallna av våra egna familjemedlemmar. När det dessutom är ens eget barn blir det förstås obehagligt värre.

Anledningen till rabalderna är förstås att offret vi får följa i filmen är en liten flicka. Det är också hon som förvandlas till zombie och blodigt störtar till sin slutliga vila, i ultrarapid. Våld och barn är en ohelig allians bland moralens väktare, Fråga Lucio Fulci och det kan man ju förstå eftersom det upprör desto mer. För visst utmanas vissa tabun i trailern men för den skull behöver det inte betyda att skaparna av den hatar barn, eller kvinnor för den delen. Som en av grundarna till bolaget som gjorde trailern menar så var de ute efter just den sinnesstämningen av chock när den dotter pappan räddar vänder sig emot honom (Develop). Det lyckades de med, kan man väl säga. Och visst är det väl skönt att vi fortfarande, efter tiotusen dödar på teve, kan bli chockerade och beröras av ett slikt öde. Bara det är väl en väldigt positiv syn på hur kapabla vi människor är att känna empati, till och med inför fiktiva figurer.

Nu ska jag hålla käften. Kolla själv. Makalösa, otrevliga, sorgliga känslor kan faktiskt uppnås med hjälp av CGI också...

På återlevande

astarot

Som alla vet, eller borde veta, är zombiesmittan redan över oss. Max Brooks har spenderat största delen av sin fritid att sprida frågan (ja, okej då - det är hans jobb, och tjänar pengar på oss gör han). I vilket fall. Nu finns det iallafall en smidig applikation att ladda ner på ajphönen där du med ett enkelt knapptryck kan kolla hur smittad du, eller dina kompisar, grannar, lärare, föräldrar, bebisar egentligen är. Enligt intrikata beräkningar är undertecknad just nu 52% zombie... so watch out - beware! (som vi Helloweenfans brukar säga).

Nå. Appen är enkel och gratis, vilket är tur för ingen vill väl betala för den? Det är mest ett sätt att sprida Max Brooks namn och man kan smidigt beställa hans böcker via appen. Smart va? 

Däremot var det inte alls lätt att ta bild på sig själv... så en kompis, om du har nån, är bra att ha till hands om man vill vara med själv. Jag löste det med hjälp av webbkameran, och det säger väl en hel del... Sedan kan man visst synka bilden med sina kontakter för att ta uppdaterande foton och följa alla stegen mot undergången. Ingen aning om just det är roligt. Men du kan ju testa. Jag ska testa på trum-Eric som vid första fototillfället var 24% infekterad.

på omlevande

astarot

Precis när man nästan hunnit tröttna på det ofantligt geniala data/app-spelet Plants vs. Zombies dyker den här nyheten upp som prototyp på Toyfair 2011. Nej, jag var inte där själv men nyheter av denna dignitet sprids fortare än vem prinsessan Madeleines pojkvän har lekt zombiekrig med. Vem är hennes pojkvän egentligen? Vem är hon? Kungens dotter..? Vem är kung? Screenlife förstås som producerar det här brädspelet.

Enligt prototypen blir man tilldelad en uppsättning zombier eller växter beroende på vilken sida man väljer. Genom kortdragningar och tärningsslag placerar fortgår sedan spelet. 2 - 4 spelare ska man visst kunna vara också... Man får hoppas att det medföljer en DVD där man kan sätta den fantastiskt underhållande Plants vs. Zombies-videon på repeat. Äh vi tar den i repris va?

hihihi... Brädspelet släpps i höst är det tänkt. Så julklappen till MIG är säkrad... Hörde du det? Du! Julklappen! Min! Grrghhhlllggrr...

på omlevande

astarot

Ha nu en fin fredag.

För er som inte orkar läsa Wade Davis eller George de Rouquct kan numera avnjuta en rätt sweet dokumentär om fenomenet den Haitiska zombien... eller ja Nzambi som det heter. Kanske kan ni se det här som en mjukstart innan ni besöker vodou-utställningen på Etnografiska museet i Stockholm som startar i morgon. Ja, den 12 februari. 

Surfa in på VBS.TV och kolla in resten. Jag lovar att det är värt det. För på tevehyllan ligger minst två böcker som gör det extra hemtrevligt. 

På omlevande

astarot

Ni vet, det konstigaste, roligaste och absolut bästa med Romero är att han hejar järnet på zombierna. Han pekar ju ofta ut dem som filmernas verkliga hjältar - som en slags analogi av att de gör uppror mot de apatiska människorna som ändå bara är rasistiska, sexistiska och mordgalna svin. Detta trots att ju även zombierna är köttätande, ännu mer mordiska...djur? Nå i vilket fall. Det skulle ändå dröja ett tag innan vi fick veta vad som pågick i skallen hos dessa zombier. Nu vet vi... typ.

AAAH! Zombies!

Regi: Matthew Kohnen, 2007

Medverkande: Matthew Davis, Julianne Robinson, Betsy Beutler m.fl.

Storyn får plats på ett frimärke. Ett gäng ungdomar käkar zombieglass eftersom en lastbil lyckats tippa ur sin giftiga last nära bowlinghallen där de hänger. De avlider, återuppstår som om ingenting hade hänt. Kanske bara svimmade de? Nix pix - även om de själva tycker att de är helt normala ser resten av världen dem för vad de egentligen är: groteska zombier.

Så de vandrar planlöst omkring och undrar varför de är så jädra hungriga och hur det kan komma sig att de överlever ett skott i bröstet. De kan alltså interagera med varandra helt normalt, men från utsidan ser det ut som att de bara hjärnlöst grawghlar sig fram. Det beror helt enkelt på att zombier och människor lever i olika hastighet.Visst är det nån annan film som har typ den förklaringen också? Eller drömmer jag nu? Måste tänka....

Nå, det är själva upplägget. Det är ju faktiskt rätt roligt, men jag tycker inte riktigt att det håller för en långfilm även om effekterna och vissa skämt håller humöret uppe. Speciellt som det skojas om springade zombier, sånt är jag barnsligt förtjust i. Romero menar ju att zombier inte KAN springa eftersom de skulle bryta benen... hahaha... men att återuppstå och kunna gräva sönder magar med bara fingrarna (utan att de bryts av?) är såklart helt logiskt. Jag håller självklart med Romero - tro nu inte att jag var raljerande ironisk. Zombier ska vara långsamma!

Ingen mästarfilm den här AAAH! Zombies!! men ändå rolig att se om man gillar zombier... och det gör du väl? Älskar du dem? Jaha, det får stå för dig.

Den här filmen heter Wasting Away på IMDB. Om du vill söka efter den alltså...

På omlevande

astarot