Inlägg publicerade under kategorin filmer

Av astarot - 9 mars 2011 08:56

  


Hrrrmmm… Det är fan hårt att driva en zombieblogg alltså. Sånt här kollar jag på så du ska slippa…


Grub Girl

Regi: Craven Moorehead

Medverkande: Brittney Skye, Eva Angelina m.fl

 


Grub Girl är baserad på en serietidning på Glen Danzigs bolag Verotik och herr Danzig bidrar i filmen med delar av ett sleazigt soundtrack.


Filmen Grub Girl är en ganska rak porrfilm med vissa blodiga inslag och försöker, på genremässigt vis, ge uttryck för nån form av alternativitet. På 79 minuter film utgör dryga 68 minuter porrscener medan ungefär 1 minut spenderas på blod. Det lämnar 10 minuter åt en prostituerads berättelse om hur (o)livet som återlevare ter sig. Hon vaknar upp på bårhuset när två läkare har sex med henne. Hon dödar dem eftersom de inte ”knullar bra” och fortsätter sedan att berätta hur den nya situationen som ”grub”-prostituerad kan utnyttjas till hennes fördel.


Till exempel känner ”Grubbar” inte någon smärta så kunden kan göra vad de vill, förutom att knäcka ben eller skära loss bitar, allt enligt hennes hallicks regelverk. Och här kommer vi till själva ”poängen” med Grub Girl. ”Grub” är typ slang för ”mat” och ”sliten, smutsig” men mer intressant: ”en person som jobbar hårt, speciellt tråkigt och rutinmässigt”. Allt sammanfattar filmen rätt bra då detta rutinmässiga arbete, förvisso uträttat under njutning, uttryckligen görs för att tjäna pengar. De avslutande orden riktas direkt till tittaren:


Nekrofiler – de är mitt leverbröd. Jag är ändå för fan död, så tror du att jag bryr mig? Pengar är pengar era djävlar… Okej, försök inte låtsas som att du inte har fantiserat om det förut. Varför skulle du annars titta på den här kassa filmen?


Kritiken riktad direkt till sin egen publik känns utmanande och ställer frågor om det här verkligen är en porrfilm det ska onaneras till. Eller är det blandningen med ”skammen”, det förbjudna som gör det extra lockande? Denna självkritiska ådra som framställs som en provokation är rätt tunn och känns mer som ett försök att legitimera filmen, eller tilltala den del av publiken som söker någonting ”annorlunda”. Det fungerar sådär…


Vad säger det här egentligen om fantasin kring den viljelösa kvinnokroppen? Lyfter inte det här, typ som Deadgirl, också den underliggande problematiken med sexuellt våld och sexhandel? Till skillnad från prostitution som i vissa, inte så smarta, fall betraktas som ett arbete med starka, ban- och framförallt normbrytande kvinnor har den zombiefierade sexslaven ingen egen vilja. Utan vilja heller inget motstånd. Men måste man droga och hjärntvätta människor för att fostra ”bra” sexarbetare kanske det också är mer kränkande än vad köpare av sextjänster och sexualliberaler vill erkänna!


Eller är det här en attack mot porr och kvinnohandel bara för att Grubgirl kastrerar sin hallick eller att de zombiefierade kvinnorna äter upp sina sexpartners så att blodet sprutar? Tror inte det va? Sen är jag fortfarande förundrad över vem de här filmerna riktar sig till? Är det inte för mycket blod för att vara porr? Det är i alla fall definitivt för mycket porr för att vara skräck, eller för den delen överhuvudtaget sevärt. Zombieporr alltså, uppenbart inte en genre för mig.


På omlevande, snuskhumrar!

astarot


ANNONS
Av astarot - 2 februari 2011 12:04

 

Ni vet, det konstigaste, roligaste och absolut bästa med Romero är att han hejar järnet på zombierna. Han pekar ju ofta ut dem som filmernas verkliga hjältar - som en slags analogi av att de gör uppror mot de apatiska människorna som ändå bara är rasistiska, sexistiska och mordgalna svin. Detta trots att ju även zombierna är köttätande, ännu mer mordiska...djur? Nå i vilket fall. Det skulle ändå dröja ett tag innan vi fick veta vad som pågick i skallen hos dessa zombier. Nu vet vi... typ.


AAAH! Zombies!

Regi: Matthew Kohnen, 2007

Medverkande: Matthew Davis, Julianne Robinson, Betsy Beutler m.fl

 


Storyn får plats på ett frimärke. Ett gäng ungdomar käkar zombieglass eftersom en lastbil lyckats tippa ur sin giftiga last nära bowlinghallen där de hänger. De avlider, återuppstår som om ingenting hade hänt. Kanske bara svimmade de? Nix pix - även om de själva tycker att de är helt normala ser resten av världen dem för vad de egentligen är: groteska zombier.


Så de vandrar planlöst omkring och undrar varför de är så jädra hungriga och hur det kan komma sig att de överlever ett skott i bröstet. De kan alltså interagera med varandra helt normalt, men från utsidan ser det ut som att de bara hjärnlöst grawghlar sig fram. Det beror helt enkelt på att zombier och människor lever i olika hastighet.Visst är det nån annan film som har typ den förklaringen också? Eller drömmer jag nu? Måste tänka....


Nå, det är själva upplägget. Det är ju faktiskt rätt roligt, men jag tycker inte riktigt att det håller för en långfilm även om effekterna och vissa skämt håller humöret uppe. Speciellt som det skojas om springade zombier, sånt är jag barnsligt förtjust i. Romero menar ju att zombier inte KAN springa eftersom de skulle bryta benen... hahaha... men att återuppstå och kunna gräva sönder magar med bara fingrarna (utan att de bryts av?) är såklart helt logiskt. Jag håller självklart med Romero - tro nu inte att jag var raljerande ironisk. Zombier ska vara långsamma!


Ingen mästarfilm den här AAAH! Zombies!! men ändå rolig att se om man gillar zombier... och det gör du väl? Älskar du dem? Jaha, det får stå för dig.


Den här filmen heter Wasting Away på IMDB. Om du vill söka efter den alltså...


På omlevande

astarot

ANNONS
Av astarot - 17 december 2010 08:55

Alltså... jag har tagit lite välbehövlig julledighet från zombiebloggandet men hoppas vara tillbaka efter nyåret med lite braindrain (fast jag har ännu mer att göra nästa år så vi får se hur det går till slut).


I vilket fall kunde jag inte undgå att dela med mig av trailern till den kubanska zombierullen Juan of the Dead som ska ha premiär kommande år. Kubansk zombiefilm? Ja den allra första....


Det verkar vara en rätt normal zombiekomedi men med utgångspunkt i Kubas historia och samhälle tycks filmen ha en lite mer politisk-satirisk inställning. Till exempel berättar regissören att när det uppstår problem vill "alla" kubaner bara två saker - först försöka tjäna pengar och sedan fly landet, vilket hjältarna i filmen utlovas göra. Och självklart anser den kubanska regeringen att USA ligger bakom zombieutbrottet. Vilka annars? Det tror jag på utan tvivel!


Filmen har fått stöd från Kubas filminstitut och även lyckats få en spansk samarbetspartner vilket borgar för en i kubanska mått rätt hög budget som främst ska spenderas på - effekter såklart, det är ju ändå en zombiefilm. Jag är iallafall peppad på lite kubansk zombiebuskis... 


Nåjo.

Utifall att: Gore Jul och ett hårt nytt år!

på återlevande

astarot

Av astarot - 20 oktober 2010 09:01

 

Yiehaaaahahhahaaa! Motorsågning...Whrrr...whrrrr...whrrrrmmmmmmmrmrmm
rm.

Den här filmen jämförs på den svenska devedeutgåvan med både Shaun of the Dead och Zombieland, men det är då rätt kraftigt lurendrejeri. Varken humorn eller zombierna eller karaktärerna eller effekterna når upp till de jämförande filmerna.


Doghouse

Regi: Jake West

Medverkande:  Danny Dyer, Christina Cole, Stephen Graham m.fl


Ett gäng grabbar, och då menar jag grabbar med stort G, tänker muntra upp Vince som just gått igenom en skilsmässa. Bästa sättet är förstås en grabbhelg borta från allt vad äkta hälfter eller sambos heter – de är ju ändå bara enormt trista människor som försöker hålla en kedjad. Gänget landar i en liten by som snart visar sig bestå av blodtörstiga och såklart kvinnliga virussmittade manshatare.


Jake West är ett känt namn inom brittisk lågbudgetfilm, bland annat med vampyractionrullen Razor Blade Smile. Och även om Doghouse inte är någon särskilt bra film är den åtminstone bättre.  Men visst blir man snabbt trött på filmer som uteslutande verkar rikta sig mot ölstinna grabbkvällar som knappt orkar ta något på allvar förutom det gemensamma puttrande föraktet gentemot det täcka könet.  Jag har absolut inget emot fiktivt våld mot vilket kön det än vara månde, men visst kan man önska sig lite finess ändå? Nähä? Var sur då! Jag sjunger som jag vill...


Doghousezombierna påminner mer om demoner än zombier och vissa virologiska konspirationer tycks vara i faggorna. Nu ser jag ändå fram emot Wests dokumentär om den brittiska moralpaniken angående 1980-talets våldsfilmer: Video Nasties! Moral Panic, Censorship & Videotape som du kan läsa om på den dyngeminenta sajten Rysarnytt (glöm inte att prenumerera på nyhetsbrevet!)


På återlevande

astarot


Av astarot - 21 september 2010 10:47

 


Efter den här enormt sorgliga valutgången var jag ju tvungen att lätta upp stämningen på närmaste biosalong (som dessutom är ett kapitalistiskt monopol, det är visst okej att privatpersoner kan tjäna pengar genom ensamrätt men staten ska inte göra det?). Jag menar hur tänker folk som vill sno från de fattiga och skrattande ge till de rika och slänga ut riktiga människor bara för att de  inte "är" fullblodsarier? Ja, jag fattar att dom är rädda genom den enormt framgångsrika propagandaapparat borgarna tillhandahåller. Managment by fear funkar ju, fråga Wesker i


Resident Evil 3D: Afterlife

Regi: Paul W.S Anderson

Medverkande: Milla Jovovich, Ali Larter, Wentworth Miller m.fl


Alice är tillbaka och det med mord i blicken. Hon söker i inledningen upp Wesker i ett tokbevakat högkvarter under jorden i Tokyo. Eftersom Alice och Wesker är högintelligenta genetiskt förbättrade varelser blir förstås kampen übermenchcrazy. Efter att Wesker och Alice brottas på ett flygplan störtar de mot en säker explositionsdöd – speciellt ödesdigert känns det eftersom Wesker injicerat lite specialgenetiskt material som fråntar Alice sina T-virusförhöjda egenskaper. Sedan går jag och klagar på att 3D:n är lite feljusterad och orsakar en mindre ”ghosting”. Det är såklart smått förödande för detaljrika effekter men funkar ändå på de stora. Men, men. Det visar sig att det inte GÅR att justera utan att tillkalla en specialist från Norge?!?! Denna digitala teknik har onekligen sina skavanker. Så, jag går lydigt tillbaka till filmen utan att be om ersättning, jag menar jag vill ju se filmen färdigt ändå... såatt. Lurad igen med andra ord.

I filmen har nästan ingenting hänt, en tid har gått och Alice lever såklart. På jakt efter överlevare beger hon sig såklart på jakt efter den mytomspunna Arcadia där mat och skydd utlovas.


Det som alltid varit problemet med Resident Evil-filmerna är att ingenting liksom är på allvar. I första filmen försökte man visserligen hålla sig ganska down to earth men det är alltid något ytligt med serien. Så också här, och kanske mer än någonsin egentligen. Efter en rätt schysst actionfylld inledning där Alice nedmonterar hela Umbrellahögkvarteret kommer en kort episod som ändå börjar kännas litegrann – hon är ensam och vet inte hur länge till hon ska orka. Men det förbyts såklart snart i mer lätthanterlig zombieaction. Och eftersom man vet vad man ska få är det ju egentligen inget fel med det. Dessutom är regnscenen i inledningen, det zombieomringade fängelset och undervattensscenerna (även om det är för få hajar) riktigt stämningsfyllda. Annars är 3D-effekterna i vissa fall apgrymma och Anderson har verkligen skojigt med mediet, som när man tror att man fått blod på glasögonen.. Men effekter gör ju inte en film, om det inte är en Fulcifilm förstås.


Sedan blir jag ändå lite störd på de där Chutulutentakelmunzombierna, oavsett om det är så i något spel eller inte. Jag tycker Resident Evil-filmerna ändå pajar zombierna genom att göra dem ologiskt springande i ena stunden för att vara konstigt avvaktande i nästa. Jag menar. Borde de inte springa fortare när de ser sitt byte än när de inte gör det isåfall? Så, det där med tentakler ur munnen pajar dem lite till. Att man sen slänger in massa referenser till spelen funkar såklart bra för fansen men jag undrar om inte den rätt snajdiga Executioner Majini känns märklig i sammanhanget eftersom den gamle yxsvingaren inte får någon introduktion överhuvudtaget. Men är man snygg så är man.

  

Nå. Som alla Resident Evil är det här tuggummipop fast på film. Man är lite besviken men samtidigt nöjd. Rätt uselt skådespeleri (han som spelar Wesker är verkligen sämst och kanske blivit castad pga av det gamla uppropet ”Save Resident Evil from Good Acting?) vägs upp av rätt schyssta effekter – och i det här grymma 3D-fallet är det mer tydligt än någonsin.  Trean är fortfarande aningen bäst tycker jag..


på återlevande!

astarot

Av astarot - 14 september 2010 08:17

 


När Fan blir gammal så blir han…gammal. Och kanske är det exakt vad som hänt? Med mig alltså. Fast att jämföra mig med Djävulen är väl lite förmätet. Hin Håle är ju betydligt längre än mig.


Dance of the Dead

Regi: Greg Bishop

Medverkande: Jared Kusnitz, Carissa Cabobianco, Greyson Chadwick m.fl


Det är dags för skolavslutning och den obligatoriska balen som är så viktig för amerikanska ungdomar. Nördarna som inte kan få någon att gå med blir stukade för livet. Men tamejtusan om inte alla fotbollskillar och cheerleaders kommer att tacka dem någon dag. I alla fall om de var på Skoldansen of the Dead.


Det är nämligen så att det rör på sig i stadens lilla kyrkogård – och verkar ha gjort så ett tag om man ska tro den lik(!)giltiga kyrkogårdsvaktmästaren. De flesta kidsen är redan på skolbalen men ett gäng nördar, skolans mobbare och haschrockare som såklart ändå inte skulle ha varit där, plus en vapengalen gympalärare inser att de måste stoppa zombierna. Annars är stadens framtid ett minne blott. Gore och våld utlovas.


Men vad har det här med Satan och min längd att göra? Nä, ingenting. Det var det där med ålder som var själva poängen. Kan det helt enkelt vara så att jag blivit för gammal för att uppskatta snorungar som slåss med zombier? Eller kanske är det så att användningen ..of the Dead i en titel förr i tiden alltid betydde kvalitet (ja, eller att det var Romero som regisserat) som gör förväntningarna på den här indepententrullen för höga? Eller kan det vara faktumet att Sam Raimi (i fyllan) handplockade filmen för distribution genom hans bolag "Ghost House" som gör att man förväntar sig för mycket?


Nej, det är faktiskt inget av överstående. Det hela beror helt enkelt på att man sett det här lite för många gånger, och då rätt mycket bättre. Då kommer jag framförallt att tänka på den film som Dance of the Dead nästan är som en uppföljare till, nämligen megaklassikern Return of the Living Dead men även Peter Jacksons Bad Taste och Braindead. Men jämförelsen är lite haltande och man bör tänka på Dance of the Dead som en bortskämd kusin från stan som inte vet hur man kopierar film med två videobandspelare. Rätt efter alltså.


Jag stör mig främst på hur zombierna behandlas i den här filmen. Liksom, själva anledningen till att de är ruttna i ansiktet är att de har ruttnat = varit döda ett tag. Här förvandlas man från levande till odöd och har genast ett stinkande ansikte. Ja hela kittet redo – ungefär som punxen som köpte färdigrivna braller och nitjackor på Tempo 1981. Sedan springer de i ena stunden (när de liksom sprängs upp ur kistorna är faktiskt rätt snyggt) medan de i andra stunden går väldigt långsamt. Och det är också problemet med den moderna ADHD-zombien (förutom att det skulle vara anatomiskt rätt omöjligt att springa med döda lemmar). Springande odöda köttätare skulle fan vara HELT omöjligt att överleva - alltså måste de vila till exempel om någon levande måste springa förbi och hämta en bil.


Trots det har Dance of the Dead absolut sina stunder. Främst då i nörddialogen som till exempel

- Vad är det som händer?

- Det är jordens undergång…

- Jag behöver terapi efter det här.


Kul va? Ja, ganska i alla fall. Sen var det lite skoj att zombierna faktiskt grymtar ”brraaaiins”, med tanke på hur ofta zombierna gör det så äter de förvånansvärt lite hjärna. Annars var det både löjligt men lite intressant att man kan kontrollera zombier med garagerockmusik. Det där med musik och zombier förresten. Det förtjänar en egen diskussion. Muzaken i Dawn of the Dead har ju viss inverkan på dem och i Stephen Kings ”Signal” sover de till musik… måste kolla upp…måste….ha….hjärna..


På omlevande

astarot

Av astarot - 2 september 2010 10:41


Visst gillar vi lågbudgetfilm här på zombiebloggen? Ja, konstigt vore det väl annars. Men gillar vi ALL lågbudgetfilm? Nja, det är en helt annan fråga…


The Dead Hate the Living

Regi: Dave Parker

Medverkande: Eric Clawson, Jamie Donahue, Doyle Rockwell m.fl

 


Titeln The Dead Hate the Living är nog det bästa med det här lilla gorepartyt. Det börjar som en urvattnad kliché med en skräckfilmsinspelning. Det ser riktigt cheezy ut och ofta börjar man väl en film så för att den riktiga filmen ska framstå som bättre. Tyvärr fungerar det inte. The Dead Hate the Living är nämligen rätt dåligt gjord med träiga skådespelare och trista, oinspirerade och talande zombier.


Nå, den handlar i alla fall om det där gänget som spelar in en film i ett övergivet hus som snart också visar sig ha varit skådeplatsen för ohyggliga experiment. Hur smart det är att använda kroppsdelar ur en weird kista de hittar i källaren visar sig snart. Inte. Smart. Alls! Snart upplöses gränsen mellan fiktion och verklighet helt.


Allehanda zombiemayhem utlovas; bland annat motorsågsaction, sexuell zombieaktivitet (eller vad man nu ska kalla det – men du kan tänka dig vad det handlar om via ett citat från Flesh for Frankenstein: ”To know death, you must fuck life in the gall bladder.”), en galen vetenskapsman som ser ut exakt som Rob Zombie, en biffig jävla zombie och hinkar med blod. Den där vetenskapsmannen var egentligen snäll och ville bara återuppliva sin hustru men lyckades själv falla offer för de zombier han skapade. För det visar sig såklart att de döda instinktivt hatar de levande.


Det som ändå kan vara lite roligt med The Dead Hate the Living, i alla fall om man är full eller trött, är lågbudgetgenrens sedvanliga blinkningar till den egna genren. Det ska ju alltid hyllas åt alla håll och när det till exempel hyllas åt The Beyond-hållet genom att döpa den galna vetenskapsmannen till Dr. Eibon kan det dras lite på smilbanden (ja, om man är full eller trött som sagt). Andra som får sig en skopa hedersbevisning är bland annat Bruce Campbell, Edgar Allan Poe, Bride of Frankenstein (där Frankensteins monster säger just ”I love dead. Hate living.”) och som ni ser av trailern; Umberto Lenzi…


Ja,ja. Det finns såklart sämre filmer än den här. Men om du ser den ensam kan du gärna ha ett nummer av Fangoria att bläddra i under tiden.


På omlevande

astarot

Av astarot - 27 augusti 2010 08:40

 


Jag säger bara herregud… h-e-r-r-e-g-u-d! Den här trailern du snart ska få äran att njuta av passar nog bäst om du inte sitter i ett kontorslandskap. Jag tror nämligen att folk tror att du har blivit galen. Eller nej, folk vet redan att du är galen.


I vilket fall som helst så släpptes för ett par veckor sedan Kyonyu Dragon: Onsen Zombies vs. Stripper 5 på DVD och har du 360 spänn över kan du t.ex köpa den här. Filmen som också går under det fantasieggande(?) namnet Big Tits Zombie 3D är en filmatisering av mangan Kyonyo Dragon som visst orsakade lite ståhej när den utkom i Japan.


Sola Aoi, en nakenmodell och AV/pinkuskådis som fått visst mainstreamgenomslag via twitter, spelar strippan Rena Jodo. Hon och fyra av hennes kollegor blir erbjudna ett jobb på ett spa men de upptäcker strax att stället knappt har några gäster. Uttråkade börjar de utforska källaren där de hittar – surprise! – The Book of the Dead. Självklart återuppstår det lite folk (och fiskbitar?) och snart är en av stripporna ledare för den nya zombiearmén som ska försöka ta över världen. Nu är det helt enkelt upp till Rena att stoppa upproret.


Alltså. Jag vet inte. Det där låter väl normalt i denna trend av zombier vs. Strippor. Men jag vet inte, tycker du det här verkar normalt? Jag vet att Pär tycker det:



Om filmen överhuvudtaget ens är i 3D (eller DD-kupa) har jag inte fått bekräftat från något håll. Men enligt pressreleasen skulle det visst göra filmen bättre. Själva pressreleasen i sig talar sitt tydliga språk. Det här är exploitation på elitnivå, eller vad säger du själv om att ett av de största försäljningsargumenten är Sola Aoi som beskrivs som "Baby Face Big Tits":


"Are you already bored with the movies about girls in school uniforms swinging their weapons around? What? Ninja? Geisha girls? No, no, that’s all way too old fashioned. But the waiting is over as we present an incredibly Japanese style of movie. And look, if you’re bored with watching recent mass‐produced erotica and those grotesque movies, we are offering a new challenge, something awesome! Yes, 3D!

Our new movie is about pretty girls with big tits and zombies and it’s in 3D! It will be absolutely the best movie you have ever seen. No mistake. It’s a violent, action movie full of taboos. It’s up to you to watch it or not. Are you ready? ”

They said it would be impossible to put that story on the big screen but we did! And, as a special treat, our new movie “Big Tits Zombie” is in 3D (anaglyph method)! Yes, exactly as you imagine, big tits will pop up right in front of your face! Meanwhile, the hideous zombies will close in on and fight against the scantily‐dressed girls.

Charming Sola Aoi who has a splendid figure (bust: 35 inches/ waist: 23 inches/ Hip: 33 inches) is the star of the film. Sola has a baby face and a dynamite body. Her unbalanced attractions made her a big star in the world of adult videos and recently she started appearing in films and TV dramas. She is not only popular in Japan but also in other Asian countries, especially Taiwan, where she is nicknamed ‘Baby Face Big Tits.'"


Hrmm.. På omlevande

astarot

Presentation

Omröstning

Är deaditerna i Evil Dead-filmerna zombier?
 Jajjemensan!
 Absolut inte alls! De är ju demoner för tusan!
 Nja... jag vet inte... vad tycker du?

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ zombiebloggen med Blogkeen
Följ zombiebloggen med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se